Och så även med mitt kära LCHF. Följande punkter vill jag härmed ta upp.
Magen. Avsaknandet av kolhydrater gör magen lätt orolig. Absolut inte som min kunde vara annars: uppblåst, krampartande och så vidare, men ändock något orolig. Att tarmfunktionerna inte fungerar som dom borde är även det ett faktum. Varning för känsliga läsare men om man säger såhär; själva .. eller nej det går inte, det är bara rakt på sak som gäller. Man blir lätt förstoppad och jävligt hård i magen. Då var det sagt. Man märker verkligen vilken funktion kolhydrater har för magen och dess funktion. Sambon tvingar snart i mig linfröolja som visst ska vara bra för själva utloppet om man säger så.
Humöret. Inte bara en gång har min stackars K fått stå i vägen för humörsvängningar som inte är av dess like. Sur, vresig och tålamod nere på noll. Att skala ett ägg kan leda till krossade äggskal på en hel diskbänk. Ja ni förstår ju själva ..
Orken. Orken tryter likt ja jag vet inte vad. Jag vaknat likt en zoombie efter 8 timmars sömn och efter 2 timmars vaken tid är jag nere på noll kan man säga. My god vad kolhydrater gör under för energin, det märker man ju i dagsläget.
Suget. Suget efter saker jag i vanliga fall inte är sugen på infinner sig titt som tätt. Mest tätt. Aldrig förr har jag väl fått ett sådant hiskeligt sug efter låt säga mörk choklad (som jag förvisso äter lite mer än rekommenderat just nu), leverpastej, soppor innehållande rotsaker och kakor i mängder. Hur länge jag kommer orka med detta är ju frågan. Samtidigt som jag ser att det gör saker med kropp och knopp (postivt) så vet jag inte hur mycket det är värt. Att gå och tråna efter goda saker bara för att jag vet att jag inte kan äta det och att vara sur som en citron. Är det värt det? Jag har sagt att jag ska köra en månad ut, alltså till denna helgen. Jag är glad och nöjd över min prestation och jag vet att jag kan. Hur nya matschemat och nya livsstilen kommer att se ut vill exponeras på bloggen snarast. Håll ut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar